Sällan..

Ni måste prata om det.
Eller skriva till varandra om ni inte kan ta upp det annars.

Tycker hon själv att det är normalt att inte vilja ha sex alls vid 29?
Vad anger hon för anledning till att ni inte har sex?

Har pratat massor om detta, försökt med massor med saker. Förhört henne om hon ens gillar mig när hon då inte kan tänka sig ha sex längre, och hon kan liksom inte svara på det på riktigt. Jag fattar det inte alls verkligen hur hon inte själv kan se hur det förstör vårt förhållande mer och mer.

I övrigt är allt rätt bra. Älskar vårst barn och kommer älska nya med, och bra rutiner på vardagen. Allt flyter på. Bygg hus sen en tid tillbaka och allt i livet är bra, men detta fortsätter bara åt fel håll.

Verkar inte viktigt liksom, bara i stunden när vi pratar om det, sen dör det och jag vet inte vad jag kan göra ens hon har inga förslag. Men jo hon älskar mig massor och jag jätte snygg(har ju däremot gått upp en del på sistone, men verkar inte hjälpt även när jag är tränad heller)
Men vill ändå inte ha mig utan verkar nästan äcklad av att vi gör det.

Men ja har ju då krånglat med detta länge, även innan vi fick barn ( senast det var någorlunda bra var faktiskt första graviditen, men inte denna, tvär stopp).
Men iallafall uptäckte av en slump hennes historik på telefonen. Och hon kollar då porr Varje.jävla.dag...

Hur länge hon gjort det vet jag inte. Inte för att det är emot mig egentlige, men då hon inte vill göra nåt med mig. Men sen går och kollar porr och tar på sig själv känns så jävla dåligt, verkligen helt förstörd av det här nu, hon verkar inte göra det nån längre period, kanske mest bara för att komma och inte mer än så. Men fan alltså..

Har inte pratat med henne om att jag vet om det, vet inte ens hur jag skulle ta upp det och allt är redan skit på sexfronten, har ordnat i efterhand så jag kan se vad hon surfat på i routern ( dåligt jag vet) mest för att se hur långt hon tagit det här egentligen, vilket är långt.
Igår tillexempel det som fick mig att skriva här. Vi var båda och jobbade hemma samtidigt, händer typ aldrig. Barn på förskolan så helt ensamma. Och jag sa väl typ "vi kan ju passa på att gå in och du vet" lite flörtande. Men det gick inte, inte lust alls, sen fortsatte hon med sitt. Nån timme senare drog jag för att hämta barn och lite gäster som vi skulle ha senare på kvällen. Var kanske borta en timme. Och kom sen hem igen.

Såg sen idag att nog fan hade hon direkt efter det att jag åkt, börjat titta porr...

Vet inte vad fan jag ska göra. Som sagt egentligen inget emot det, men hon gör ju uppenbarligen hellre såhär än att ha det med mig.

Mitt självförtroende är i botten, känner mig så jävla ful, äcklig och sårad.

Det där är fan inte okey, hon väljer bort dig för porren. Jag hade blivit sjukt sårad! Fel av dig att snoka men i det stora hela så kan jag ändå förstå det. Har du inga planer på att konfrontera henne om detta med porren? Tycker att det är bra att du överväger separation, finns inga garantier för att det kommer att bli bättre med tiden och många kastar bort sina bästa år på ett sexlöst förhållande. 

Men med det sagt, hur är det på hemmafronten  med fördelning av hushållssysslor? Många kvinnor tappar sexlusten på grund av att dom måste göra det mesta hemma. Nåt att tänka på kanske. 

Det bör du berätta för henne, hur hennes avvisande påverkar dig. Och förklara att sex är absolut viktigt för dig, att du inte kan tänka dig att leva så här magert. Erbjud dig att gå i parterapi. Om hon vägrar allt får du överväga att lämna henne. Alla kvinnor är inte så där, jag lovar. Du är värd ett lyckligare liv.

 

Jag känner samma sak och känner jag behöver ta upp det här på något sätt, men vet inte hur utan att det vänds och handlar om att jag snokat liksom.

Men inte så lätt när hon har så otroligt svårt uttrycka sig vad det är som är problemet gällande detta och jag inte vet vad jag ska göra! Tycker vi har ett bra och fungerande liv i övrigt, där vi är i stort sett 50-50 om det mesta och ibland gör jag mer och ibland hon mer.

Alltså jag har tagit upp detta periodvis när jag varit lika nerstämd över detta men verkar inte direkt gett resultat direkt någonsin utan snarare landar det i "såklart det ska bli bättre" Kramar och prat liksom, men sen händer inget och där ligger problemet. Det händer aldrig något, vi tar oss ingen vart, jag vet fortfarande inte vad är kärnan i problemet.

 

Har tänkt massor på det här nu senaste dagarna och det är ju såklart inte bästa tajmingen att ta upp det här igen av flera skäl. Hon är i 6:e månaden gravid nu, känner att det inte går ställa några ultimatum för tillfället direkt utan jag kan vänta för barnet skull.

Men vad jag skulle vilja är att ha någon plan hur vi hanterar det här och gör det tillsammans, vad kan jag göra, vad kan hon göra osv.

Parterapi är något jag tänkt på och gärna skulle göra (hon inte lika överlycklig när jag föreslagit det). Men skulle då helst då till någon riktigt bra privat, där börjar den iden inte riktigt funka, ekonomiska läget är inte superbra ännu vi är nyinflyttade i hus och försöker få den biten att fungera först. Ska kolla på detta.

 

Liksom livet överlag mellan oss är bra. Men sexlivet har bara helt kraschat, hon är medveten om detta men göra inget åt det, har ingen plan, bara låter det flyta på. Hon och hennes familj har alltid varit mer åt det hållet att när något blir jobbig känslomässigt så sticker man ner huvudet i sanden och låtsas inte om det tills det jobbiga försvinner. Medans jag (efter att ha haft föräldrar som bråkat konstant i min barndom men aldrig löste nåt) insett att man måste prata om saker och försöker kompromissa och jobba på det, vill ta upp saker och fixa dem.

Därav för mina barns skulle vill jag även att vi ska ha det bra, har vi det bra, har barnet det bra. (vilket jag sagt, men ja verkar inte hjälpt)

Men gällande detta hur jag än vrider och vänder på det så går det inte den här biten lösa med henne.

Jag tror hon tänker såhär (spekulerar bara utifrån vad jag fått reda på genom våra bråk och konversationer om det)

1. Att jag överdriver och det inte är ett så stort problem egentligen( hon slår ifrån sig problemet och vill inte tänka på det)

2. Att jag är har väldigt hög sexdrift så detta är snarare mitt fel än hennes egentligen( Haft sex 2 gånger på ett halvår, två varav ena gången vart hon gravid)

3. Att just nu i livet är det lite upp och ner och gör inget att vi inte har det så ofta ( Problemet har varit ihängande i flera år  även innan barn och har bara blivit värre)

4.  Hon tar mig för givet, tror inte hon ens har i sin världsbild av någon anledning att vi någonsin skulle kunna separera.

5. "När vi väl har sex så är det ju ändå bra". Nej även det har bara blivit sämre.

6. Det kommer lösa sig till slut av sig själv till slut, någon gång.

7. Att jag behöver ha lite mer självförtroende, förföra henne, bli mer vältränad snyggare klädd, och liksom bara lösa problemet åt henne utan att hon behöver vara involverade riktigt ( Skulle säkert hjälpa om jag gjorde, och jag skulle säkert må bättre av mer motion, men känns jävligt orättvist att jag ska ge henne all min motivation och ovillkorlig kärlek när hon inte kan göra det tillbaka gällande detta.)

 

Skriver lite halvt om halvt för att svara, men lite även för min egen sinnesfrid att på nåt sätt bearbeta det här

Hon är porrberoende! Läs på om det. Det finns trådar här på FL. Oftast är det män som blir beroende av porr, men könet spelar ingen roll, det är lika nedbrytande för partnern.