Tåla kritik

Jag tycker också det är fel att du klagar på hur han diskar. Ska väl du strunta i! Du ska helt sluta lägga dig i saker som du inte har med att göra, rätt enkelt. Sluta klaga, sluta gnälla! Enda gången är om det ställer till problem för din del, och då menar jag inte i tycke och smak, hur du tycker att saker ska skötas osv.

Eller så fortsätter du som du gör och blir dumpad som en gnällkärring.

När ni tillsammans granskar en flottig diskad tallrock och en flottig diskad gaffel, vad säger han? Ser han inte flottet?

Om ni är särbo ser jag inte problemet. Han diskar hos sig, som han vill, och du diskar hos dig, som du vill.

"Tål inte kritik" är väldigt konstigt att säga om en partner, säger ganska mycket dig faktiskt, kritik är något man får på jobbet typ, nu är jag sambo men hade jag haft en särbo som kommer hem och kritiserar mig för att hen vill ha det på ett annat sätt så hade jag ganska snabbt blivit singel igen, självklart ska man ta upp saker som ställer till problem men inte hålla på att gnälla om saker i hans hem bara för att du tycker att det ska vara på ett annat sätt 

Diska av tallriken igen då om du tycker att det är äckligt, men det där med flottig disk brukar faktiskt vara ett tecken på att synen blir sämre, jag har jobbat mycket i vården och det är första tecknet när någon behöver nya glasögon 

Hur ska vi göra för att få dig att förstå?

Du diskar i ditt hem som du vill och han gör i hans hem som han vill. Du behöver inte äta hemma hos honom om du tycker det är inte rent.

Han får diska hur han vill i sitt hem, men det är inte trevligt stt ta fram kladdiga tallrikar, glas och bestick när man ska duka. Det är oftast jag som dukar, men gör givetvis annat också. Jag har sagt åt honom att han behöver inte diska för hand hos mig, men han envisas.

Han kan stå och diska i mörker utan att tända lampan. Har bett honom använda glasögon, för han ser inte bra. Han använder läsglasögon och skulle behöva ha det på håll också. Men han lyssnar inte.

Min poäng här är att göra rätt från början och inte skapa extrajobb helt i onödan. Man måste få säga ifrån om det är nåt som stör. Det här är bara ett exempel på konstigheter. Han har många goda sidor, men dessa konstigheter kan driva en till vansinne. Så onödigt.

En gång skulle han fixa några klinkers i mitt badrum med fogmassa. Jag assisterade honom med saker. Sa till från början att han borde täcka golvet runtom för att inte kladda ner i onödan. Jag lagade mat under tiden. Givetvis struntade han att skydda runt om? så golvet blev kladdigt och det tog en halvtimme att göra rent.

Varför ska man skapa extrajobb i onödan? Vad är vitsen? Är man gnällig om man försöker göra saker så smidigt som möjligt? 

Det du har en missvisande rubrik. Du kritiserar inte, du enbart klagar/gnäller. Lyser å tydligt igenom din TrådStart...

Jag håller med. Varför är det så fel att diska för hand? Sedan så vad menar du med att "ha för lite diskmedel"?  De flesta diskmedel så räcker det att man har en eller några droppar i vattnet, då diskmedel i dag är högkoncentrerade. Dessutom så klara de flesta diskmedlens att man diskar i ljummet vatten också och det är något
som rekommenderas för att spara på.

Nej TS, inse och förstå att alla är olika. Och det finns flera sätt att göra saker på, än bara "ditt sätt"...

Säg då att du föredrar att ta din egen disk när ni är hemma hos dig. Att han behöver glasögon ska du inte lägga dig i.

Verkar snarare som att du behöver backa från DINA preferenser över hur HAN ska bete sig, och det oavsett om det blir extra jobb eller inte. Lägg ner bara, innan han lämnar dig. Ingen orkar med sånt gnäll i längden!

Svar JA, du är gnällig när du kommer med dina pekpinnar!

Otroligt att vissa här tycker att man inte får påtala konstigheter hos en partner. Människor kan bli sjuka av en annans ovanor och man mår inte bra av att bara tiga och svälja allt. Har det med svenskars mesighet att göra? Bara vara tyst och aldrig säga emot någon, eller få tala om ifall man mår dåligt av vissa saker? Tiga, tiga, sopa allt under mattan, stoppa huvudet i sanden tills man sprängs? Hur många relationer har inte spruckit för att man håller inne med allt? 

Om man i en relation inte kan reda ut sånt här, är det en riktig pissrelation enligt min mening. Vuxna människor måste kunna prata med varandra.

Jag håller på TS här; tillbringar man mycket tid tillsammans, ordnar gemensamma bjudningar för vännerna, måste man ha ungefär samma standard på städ- och disk. Jag har varit särbo i många år, idealiskt, den bästa av två världar, men för att det ska funka bör man ha liknande värderingar. Nu är vi båda mycket ordentliga; ingen av oss står ut med slarv. Att hitta flottigt porslin är inte acceptabelt. Det måste också vara välstädat för att jag ska trivas.                                                                                                                                      Nu är vi båda esteter och gillar design. Jag skulle inte vilja vistas i ett hem med smaklös inredning, överlastat eller skräpigt. Ett annat område där samstämmighet bör råda är ekonomin; att kostnad för mat fördelas rättvist och att båda är ekonomiskt rörliga så man kan företa sig samma saker, resa till exempel.                                            

Så här betedde sig min före detta också. Han kunde inte hantera konflikter och stoppade huvudet i sanden. Trots att han två gånger förstört olika typer av handtag i min bostad för att han slitit i dem så erkände han det inte och ville inte alls kännas vid problemen. 

Spolade honom. Orkade inte ha en partner som var en struts. 

Adios 

Konstigast av allt i denna tråd är inte TS åsikter utan de skribenter som inte tycker att TS har med särbons rutiner att göra. Vad är det för dumheter? Självklart har man som särbo, det vill säga när man lever i ett etablerat förhållande med någon, rätt att ha synpunkter på särbons standard! Där ska man ju tillbringa mycket tid, många helger, och inte vill man sitta i ett sunkigt hem och äta på flottigt porslin! De glas man dricker sitt årgångsvin ur skall vara gnistrande rena! Det badrum man använder ska vara doftande fräscht och det rum man har till sitt förfogande hos särbon ska vara nystädat och lakanen nytvättade. Inget annat är möjligt, inte tänkbart, brister det i något avseende blir det inget särboskap, så enkelt är det.                                                                                                                                         Det som är oerhört viktigt, och det kan inte nog betonas, är att I ett särboförhållande sköter var och en sin städning och gör sin egen helgplanering av mat och dryck. Det är alltid spännande att få helgmenyn presenterad till ett glas vin vid ankomsten! Jag gör givetvis på samma sätt. Att vi har ungefär samma idéer när det gäller inredning, det vill säga modern utmanande konst och design, är förstås ett plus.                                                                                                            Jag står inte ut med folk som lever med solkiga nedsuttna soffor, hundhår överallt, nedlegade sängar eller ofräsch frotté, det gäller även kompisar. Jag besöker dem aldrig. Inredningen säger en hel del om personligheten, och finns det inga böcker i hemmet går dessa individer bort. "Gråtande älgar" på väggarna  är omöjligt, likaså amatörmålningar, "min farmor tyckte det var så roligt att måla". Gigantiska soffgrupper som fyller hela rummet, ungefär som på en järnvägsstation, är urfult, likaså hemvirkade köksgardiner och plastmattor. Det där med inredning kan man råda bot på om vederbörande har pengar, då kan man lotsa runt på gallerier, värre är det om hygienen och städningen brister. Enkelt egentligen: Man köper hela konceptet, lever en presumtiv partner i sunkig miljö blir det inget särboskap, det hjälper inte om vederbörande är allmänbildad och snäll. Det blir inger särboskap om porslinet och glasen är flottiga.

Nej men usch?en vuxen människa som inte klarar något så grundläggande som att diska?! Ja man är väl olika vad man accepterar men för mig hade det varit lägstakrav alltså!