Vi som försöker med barn nr 1 och är runt +-30

[Knorran]

Känns skönt på något sätt att veta att man inte är ensam om sina "problem" och att det finns fler där ute i vida världen..

Tankarna på att inte redan ha fått barn är väldigt påfrestande när längtan är så stor å funnit det senaste 10 åren..
Trodde jag skulle vara "färdig" med mina största drömmar vid de här laget men har inte uppnått en enda
Just nu så ska jag försöka lägga fokus på att se om jag kan få igång min cykel igen..Har införskaffat rosenrot som jag läst ska vara bra. Så hoppas på det.

I tonåren hade jag problem med riklig mens som ledde till järnbrist å skit men efter 7 års användning av prev medel i form av både piller å stav har jag nu "förlorat" min mens helt som det verkar som

Hoppas innerligt att jag får igång den så chanserna till en liten ökar..

[lavyn]

Hej!
Det här kändes som rätt tråd att hoppa in i. Jag och min man har båda passerat 30-strecket och har nu försökt att bli gravida i snart ett och ett halvt år. Nu har vi precis påbörjat en utredning. Skönt att komma igång med det, om än det känns läskigt - vad kommer de att hitta? Kommer de att hitta något?

Som någon skrev, det är skönt att se att man inte är ensam.

[Fialotta81]

Hej! Hur går det för er??

Jag måste få skriva av mig lite och ventilera mina känslor/tankar med andra i samma/liknande situation. Har, som jag skrivit tidigare, en mycket stark barnlängtan. Har drömt om barn i många år, men inte haft turen att träffa rätt man. Så i december förra året hände det plötsligt. Jag träffade mitt livs kärlek!!! Vi fann varann direkt och kände att vi hör ihop, vi är helt enkelt själsfränder!!! Så, i slutet av sommaren, blev vi sambor (jag flyttade in hos honom i hans bostadsrätt) och nu försöker vi alltså få barn. Jag vet att det kan ta tid och jag försöker ha tålamod, men det är otroligt svårt när man längtar sååå mycket. Känner precis som du, SandraMarie84, att jag önskar att jag hade börjat försöka tidigare. Känner mig gammal och är så rädd att det inte ska fungera, det är min största skräck och jag oroar mig ständigt över detta. Jag har dessutom varit sjuk, vilket inte gör det hela lättare. Fick en stor cysta på ena äggstocken i våras och tvingades operera bort både cystan och äggstocken. Jag har alltså bara en äggstock. Detta ska dock, enligt läkarna, inte påverka min fertilitet nämnvärt, kanske, möjligtvis, minska den med några procent. Hoppas de har rätt. Har iaf haft helt regelbunden mens sen operationen i april, så det bådar väl gott. Nu, efter första försöket, strulade den givetvis och kom 4-5 dagar sent, men det beror helt klart på stress. Blev ju att man gick inför det allt för mycket och tänkte och hoppades hela tiden att det skulle ha tagit sig direkt. Vet inte hur jag ska få bukt med mina känslor och kunna hantera allt på ett sunt sätt, så inte samma sak upprepar sig nästa månad. Hur gör ni andra? Har ni några tips?

Förlåt om det blev ett långt och jobbigt inlägg, men jag behöver verkligen råd. Kram och pepp på er. Hoppas att vi alla blir gravida snart!

[Knorran]

Vill kolla mer er här inne om någon har erfarenhet av rosenrot tabletter??

[Tinisen81]

Hej på Er!
Är oxå 30+ och vi har precis börjat att försöka få barn Jag är 33 och min man är 37. Spännande att se hur detta ska gå

[Fialotta81]

Skönt att höra att man inte är ensam. Känns som om alla runt omkring en - i samma ålder, har barn eller väntar barn. Undrar så när det ska bli min tur??

[Knorran]

Känner precis som du Fialotta81..

Alla i omgivningen har barn, men när ska de bli ens egna tur....

Det jag läst på om rosenrot är att inom 14 dagar ska mensen kunna komma igång normalt igen och jag har gått på den i 4 dagar med i dag. Tar dock tabletterna kvällstid så har ej gjort intag nr ännu.
Men nu under morgonen när jag duscha kom det en lite blödning.
Ingen riktig mens men de kändes mer som om kroppen typ tömde sig på gammalt som inte kommit ut innan inför den "riktiga" mensen...
Kan ju hoppas den kommit igång eller kommer igång i dagarna..
Ingen skulle bli gladare än jag om det var mensen som kom....

Håller tummarna för er alla andra att ni snart lyckas med er dröm

[svenssonsvensson]

Hej hej!
Är det några som är aktiva här fortfarande?
Jag är 35 och min man är 36. Vi hade försökt bli gravida i ett år när vi plussade i slutet av sep. Sen fick vi missfall i v 8, för två veckor sen. Så nu är vi tillbaka på ruta 1.
Jag längtar så mycket efter att bli gravid igen och känner att jag blir äldre och äldre för varje månad. Men nu hoppas jag att min mens i alla fall ska komma igång snart.
Hur går det för er andra? Är det någon som har erfarenhet av missfall och vet när äl brukar komma igång igen?

[hannibanni]

hej,

Jag är 36 och sambon 37 och vi försöker bli gravida med första barnet, så jag hoppar gärna in i denna tråden
Jag slutade med Zoely i maj och vi hoppas sååå på plus innan jul, men ännu ingenting. Fialotta81, känner igen mig i det du skriver..man ser bebisar o barnvagnar överallt och är superglad för gravida vänners skull...men lite avundsjuk också då man så gärna skulle vilja vara i den situationen själv.
Nu en annan fråga: både jag och sambon behöver tappa lite vikt... Vad tror ni om olika dieter när man försöker bli gravid?

Pepp och styrka till er alla!

Jiiiiiippiiiiiii!!! Jag plussade i lördags Jag och sambon har haft glädjefnatt med gråtoch skratt hela helgen!! Helt overklig känsla.
Jag önskar att ni andra får uppleva detta snart också!

[Fialotta81]

Jättegrattis hannibanni! Hoppas att man själv får uppleva denna glädje snart. Har bim till helgen och bara väntar på att kunna testa. Har dock inga symptom, så tror inte det har blivit nåt...