Gravid vecka 8

Gravid vecka 8

Gravid vecka 8, embryot i din mage har börjat få mänskliga drag. Du kan känna dig svullen, spänd och få kramper i magen eller så tillhör du skaran som inte känner av speciellt mycket av din graviditet. Varje graviditet är unik och kan inte jämföras med någon annan.

Bebis

Nu är ditt embryo mellan 14 och 20 millimeter långt, det är ungefär lika stort som ett hallon. Embryot är i röresle hela tiden, hjärtat slår och blod pumpas genom navelsträngen. Embryot har börjat få männskliga drag som ögonlock och spetsen av en liten näsa börjar synas. Munnen och örat börjar växa fram. Embryots bröstkorg börjar ta plats. Även fingrar och tår börjar utvecklas som i slutet av veckan syns. Man kan redan nu mäta hjärnaktiviteten hos fostret.

Du

Livmodern är nu stor som en grapefrukt, innan du blev gravid var den som ett hönsägg. Du kan känna dig svullen och spänd, det kan göra att du blir lite extra känslig för beröring på magen. Du kan få kramper i livmodern som påminner om mensvärk. En del får acneproblem som beror på hormonbalansen i din kropp. Får du en blödning ska du kontakta din barnmorska, det behöver inte vara något farligt men kan ändå vara skönt att fråga kring. I en del fall kan det vara tecken på missfall medan andra har blödningar under gravditeten utan att något händer.

    Källa 40 veckor: Mammapraktika av Leni Söderberg och Barnmorskan online på Minbebis.com.

    Kommentarer

    Tröttisfia.. kan bara säga att jag verkligen förstår dig!! Är i slutet på vecka 8 och min man har ett flertal gånger fått utbrott på mig. Kan väl bara säga att de har han fått med all rätt. jag förstår mig inte på mig själv ibland. Men samtidigt så blir jag galen på att han inte förstår hur jag mår. Jag går runt hela dagarna o de man får i sig e vatten, oboy o skorpor. Han känner sig såklart utanför då jag inte heller ger honom någon uppmärksamhet, men för mig som bara går ner i vikt och där magen inte börjat växa känns det inte alls som man e gravid utan bara sjuk. Finns ingen ork överhuvudtaget, Samtidigt som man tycker att de e en självklarhet att jag e som jag e då jag e gravid o tycker att min man ska förstå de. ska man tänkta på hur man va innan graviliteten. Vi hade sex jämt, ja ivf varje dag, nu känns det som jag ska kräka om han tar i mig fel.. inte pga honom utan mig. När man väl har sex är det hur skönt som helt.. men skulle man få lite hår i ansiktet under akten blir jag som galen! o kuddjäveln under huvudet kan ju aldrig ligga still!!!:P Dedär humörsvängningarna är med en vart man än e, o vad man än gör. Vill känna mer lycka för min gravilitet, men som du oxå nämner är det tufft!! Jag får skuldkänslor för allt, om jag inte gör något produktivt under dagen, om jag inte vill äta middag med min man, om jag inte vill tänka på min framtid, om jag inte går o tränar med mitt lag (som inte vet något än). Med andra ord... jag är skiträdd för att bli mamma.. o jag tror inte alls jag e ensam om det, men jag e skiträdd! riktigt skönt att bara få skriva av sig lite..:) o hoppas att de inte bara jag som e gravidsilla!

    Jag är i vecka 8 nu, men mår förhållandevis bra (mådde pyton och spydde hela v 7!) men jag har kommit undefund med att om jag äter varannan timme- tre timmars mellanrum så börjar jag sällan må sådär jätteilla. Småilla mår jag varje förmiddag och varje kväll precis vid läggdags :P Jag äter inget av det jag älskade förut och inget i matväg låter gott, men frukt (speciellt äpplen!) kan jag trycka i mig i mängder :) Någon beskrivde sig själv som "kärlekslös", TACK! Precis så känner jag mig men har inte kunnat förklara det riktigt. Pussar och kramar och allt vad det är gör mig bara irriterad och sur :P Men maken är en tapper en och förstår att det går över. Tröttheten är inte överväldigande som den verkar vara på vissa men jag sover 12 timmar utan problem, och sover jag mindre så är jag trött men inte mer än man klarar av. Och så grinar jag. TILL ALLT! Jag grät till och med till Sportspegeln när dom visade resume på prisutdelningar på olika galor. Jag var på jobbet och var tvungen att låsa in mig på toa för att gråta en skvätt ;) Men mest av allt är jag bara helt överlycklig över att vara gravid, ja nästan lite glad över att ha sånna gravidsymptom även om dom inte är roliga att leva med alla gånger :D

    Så skönt o se att man inte e ensam o känna som man känner,inte bara med graviditetsymtomen men allt runtomkring. Jag är i vecka 8 nu och må illa hela tiden.bara jag vrider på mig lite i sängen så känns de som jag måste gå o spy.fick även blodtrycksfall för någon dag sedan plus virus på balansnerver för att jag är förkyld.Allt detta gör att jag ligger mest i soffan o glor på denna otroligt tråkiga tvn..(har gillat den förr men inte nu heh ) Känner mig inte vidare motiverad att ta mig upp o göra mat eller städa...kan inte ens ta mig för att leka med min son på fyra år.Men som säger att det går över snart så man få hålla tummarna. Min man har förståelse men kan se på honom att han blir sårad när jag skjuter bort honom..Små saker som en kram de vill jag inte ha.Jag blir irreterad,jag grinar för minsta lilla..Min son sa igår när jag mådde så illa att vänta mamma..sen kom han med sin lilla doktor väska..då började jag grina för han va så gullig som tänkte på de..men samtidigt för mina skuldkänslor av att inte kunna ge honom samma uppmärksamhet. Känns skönt att skriva av sig lite o samtidigt se att man inte e ensam :)

    är nu gravid i 8e veckan...haft 2 tidigare missfall, senaste var i mars förra året bara. Så är extremt nervös... Haft menssmärtor i 2½ vecka å ömma bröst... smärtorna försvann helt för några dar sen å illamåendet bara försvann de med... så man blev ju lite nervös där att : Oj, nu e nåt fel... jag känner inget! Missfall! de var iaf min första tanke... men sen satt ja mig ner i lugn o ro, o verkligen kände efter... brösten ömmade lite fortfarande, och inga blödningar... så jag tänkte det att så länge jag inte blöder måste ju allt vara okej. Eller???

    Vecka 8 i min första graviditet. Jag mår illa dygnet runt och kan inte göra annat än ligga ner, men har inte kräkt trots att jag gärna hade gjort det om jag hade fått välja! Blir akut hungrig och äter jag inte då mår jag ännu sämre. Min pojkvän går som en slav mellan sovrummet och köket. Som tur är har jag precis tagit examen, och är därför ledig för tillfället. Oroar mig dock över att orka börja mitt nya heltidsjobb imorgon. Har inte känt av några humörproblem alls, är bara superlycklig över att vara gravid!

    Hej hej! Jag är gravid med mitt andra barn å jag kan säga att varken nu eller vid min förra graviditet mådde jag illa. Om jag inte visste att jag verkligen var gravid skulle jag inte kunna ana det. Är det inte lite placebo-effekt ang det ibland? Flera bekanta har mått jättebra, inga problem, men så fort de fått reda på att de är gravida så blir de trötta, hungriga, mår illa å är konstant yra... Missförstå mig rätt nu, jag menar absolut inget illa (har en känsla av att ni kommer äta upp mig nu. haha), tror ju absolut att ni som skrivit verkligen mår illa osv, men hur hade ni mått om ni inte fått reda på er graviditet ännu? En liten undran bara.... Ha det bäst å NJUT av er graviditet. Det ska jag göra i alla fall!! Puss å Kram Nellie

    Nellie, jag mådde illa och kände av alla symptom INNAN jag ens kunde tänka tanken på att jag var gravid. Det var inte planerat, och mensen brukar vara försenad, men när jag bara kunde ligga i soffan och fick kväljningar av mat-os och mådde illa av tanken på mat fast jag samtidigt var superhungrig så började det ringa en liten liten klocka , och ja, då var jag gravid, och är nu i v. 8 och fick reda på graviditeten för bara en vecka sedan! Lite seg kanske haha men så är det, så det är inte bara inbillning det där med illamående och allt omkring :)

    Vet inte om jag är i v 7 eller 8 men mår vädigt bra iaf. Är väldigt trött på kvällen, men annars känns allt som vanligt förutom att brösten är ömma. Mådde lika bra förra gången.

    Jag har är så känslig på magen och brösten så det tar ont att ha kläder. Jag är trött men jag spyr inget. Mitt illamående kommer ca 21,30 på kvällen och jag vaknar och är super pigg vi4,30 på morgonen. Helt omvänt mot för andra graviditeter jag haft, då har jag spytt som tusan och mått förjäkligt nu är jag mest trött eller helt slut. Tror ni man kan förspå könet efter hur man mår?

    haha Nellie.. Är inne på min 3e graviditet. 1 a som slutade med min underbara son mådde jag illa + kräktes och var trött från v7 - v18. 2a som slutade i mf mådde jag bra fram tills mf (v12). Nu är jag i v8 och mår skit. Illa mående och trött hela tiden. Så kan garantera dig om att detta inte är ngt man kan inbilla sig? Vem sjutton vill inbilla sig att man mår illa..?