Inlägg från: Llka |Visa alla inlägg
  • Llka

    Avbröt i v 21+5, hur går man vidare?

    Att välja att avbryta en graviditet för att barnet är sjukt är det svåraste jag någonsin gått igenom..

    Lilla pojken i magen hade svåra felställningar på båda armarna och händer samt båda benen och fötter. Detta upptäcktes på rul. Vi blev erbjudna fvp vilket jag gjorde. Samt att läkaren misstänkte att något var fel kring lillhjärnan. Fick göra magnetröntgen och det visade sig att pojken hade vattenscysta i lillhjärnan. Det fanns inga kromosomavvikelser i varken snabbanalysen eller i den utökade.

    Fick en sammanfattning av allt i v 20+6, barnet skulle aldrig få ett normalt liv. Han skulle få genomgå otaliga operationer och behandlingar. Skulle aldrig kunna äta själv utan skulle få sondmatas.

    Papper skickades till socialstyrelsen samma dag, ansökan om abort. På söndagen samma vecka avbröt jag graviditeten och det är smärtsammaste jag någonsin har upplevt.

    När jag fick hålla han efteråt och se hur han såg ut så förstod jag att det var det bästa valet jag kunde göra för honom. Han skulle aldrig få ett bra liv. Sorgen över att mista lilla pojken gör sig påmind varje dag. Det har bara gått ett par dagar, det är 5 dagen nu och smärtan kväver mig.

    Hur lång tid ska det ta för att man ska få må bra igen? Jag vet att detta ämne är väl inget man pratar om bara sådär. Jag har ingen som gått igenom detta som jag har upplevt. Jag har fina människor runt mig som finns där och låter mig prata om allt hela tiden när jag behöver det. Hade en så stor önskan om ett barn till och allt gick så fel. Det känns som att livet straffar mig. Kommer jag våga bli gravid igen? . Jag är så rädd för att detta ska upprepas. Att jag ska behöva få genomgå allt igen.

    Tusen tankar och funderingar har jag. Känner mig så tom.

    Han var min lilla bebis i magen och nu är han borta. Smärtan och sorgen är obeskrivlig...

  • Svar på tråden Avbröt i v 21+5, hur går man vidare?
  • Llka

    Tack till er som skrivit. Det har snart gått en vecka. Varje dag som går känns lättare att vakna upp till, även fast jag fortfarande är väldigt ledsen. Vi tog lite kort på honom. Har inte tittat på dem än men det kommer en dag då jag kommer klara av att göra det. Jag har mötet och bilden av han i mina tankar ständigt.

    Jag vill bli gravid igen, vet dock bara inte när, och kommer jag våga glädjas när jag väl blir det? Jag är så rädd för att detta ska upprepas, även fast chansen kanske är minimal..

    Jag uppskattar att ni delar med er av tankar ord och vad ni själva gått igenom ??

  • Llka
    nevermind skrev 2017-07-09 06:55:48 följande:

    Får du hjälp av kurator? Det är inte riktigt rimligt att vården släpper en efter en sån här sak...


    Jag blev erbjuden stöd av kurator uppe på förlossningen men tackade nej och sa att jag skulle höra av mej om jag behöver stöd. Kanske var dumt att inte ta den hjälpen då. Ska upp på samtal med läkaren nu i veckan, får se om jag ber om samtalsstöd då
Svar på tråden Avbröt i v 21+5, hur går man vidare?