Hur vågar man äta antidepressiva?

Hej, jag har ätit det länge och det har hjälpt mig otroligt mycket! För mig är det inget alternativ att vara utan eftersom jag då mår så dåligt. Jag resonerar så att jag hellre tar eventuella biverkningar än att må skit hela tiden.

lycka till!!

Hur upplevde du instättningsperioden? Kan man jobba och leva på som vanligt eller är det bra om man typ kan vara hemma?

Hej! 

Jag tycker absolut att du ska prova. För mig har det hjälpt mycket. Det kan vara lite jobbigt i några veckor i början men det brukar gå över. Jag har provat flera olika för att hitta rätt och har aldrig haft några större problem med varken insättning eller utsättning. 

Har ätit olika depressiva mediciner i ca 15 år, ätit velafaxin den större delen av dom åren. Hur vågar man? Ja i mitt fall kände jag att jag inte hade nått annat val, att må som jag mådde gick inte helt enkelt mera. Medicinen kommer inte att bota dina problem och du kommer med stor sannolikhet fortsätta med någon annan typ av behandling, allefall i början. Vad Medicinen gör är att den hjälper, du kanske mår lite bättre av den och på så vis orkar du med dig mer att kämpa med dina problem. Det är som ett stödhjul helt enkelt.
För mig så kommer jag nog personligen aldrig kunna sluta ta det, jag provade för ett par år sedan och allt gick bra tills jag krockade igen (så att säga med mentala hälsan) 

Jag har hört och läst skräck historier om att det ska vara så himla svårt att sluta, speciellt med velafaxin, men med hjälp av läkare så var det aldrig något problem, fick ingen känning eller nått när jag sakta trappade ner dosen. Så allt är individuellt.

Min familj märkte stor skillnad på mig när jag började med medicinen också, och jag hade nog inte överlevt utan den. 

Så jag rekommenderar att börja, får du biverkningar så kan du alltid prova en ny sort.

Tack för att ni delar med er! Men det är alltså så att man skulle kunna testa och sen sluta om det inte känns bra. Någon som har erfarenhet av det? Jag vet inte har läst massor om att man kanske mår sämre när man slutar sen även fast man inte har ätit de länge. Det är också något som gör att man blir lite rädd för att börja eftersom man inte vill riskera att må sämre.

Har inte gjort så själv, bara bytt från olika mediciner för att hitta den som passade mig. Men fråga din doktor, det blir nog inte sån stor dos dock skulle jag tro i första taget så kan tänka mig att man kanske kan sluta direkt innan man är van det om du skulle må dåligt av det. 
Men det är viktigt att ha tålamod och låta medicin värka, det kan ta månader innan det blir full effekt.

Ja men det förstår jag! Men är det någon som haft en sämre upplevelse och skulle kunna berätta sina erfarenheter?

För mig har utsättningssymtomen varit VIDRIGA och LÅNGVARIGA. Fick blixtrar i hjärnan och fruktansvärd yrsel. Som elstötar genom kroppen. Och psykiskt mådde jag naturligtvis skit. Kunde inte sova, hade krypningar i kroppen. Kommer aldrig att äta antidepp igen såvida jag inte är totalt under isen och det inte finns någon annan utväg. Och ja, innan någon säger det, jag hade trappat ner sakta i samråd med läkaren. Det är många som drabbas av detta. När man börjar läsa online så blir man mörkrädd.

Har ätit två sorter. Läste bipacksedeln och nojade mig för biverkningar så jag slutade.

Jag har testat ett flertal och alltid kunnat sluta utan större problem. Inget som fungerade för mig men hellre testa och kanske få effekt än att inte.